JENNY WILSON: “JAG VISSTE ATT JAG VAR TVUNGEN ATT SKRIVA OM DET”

Foto: PR
Text: Frida Burell

Det har inte alltid varit självklart för Jenny Wilson att det var musik hon skulle skapa, men vägen ledde henne ändå dit – de senaste åren prisats med flertalet Grammis för sin musik. Vi har mött henne och talat om hur det är att våga sjunga om det som inte många pratar om – att bli utsatt för en våldtäkt.

Jenny Wilson är en av de som har en unik, kreativ, ådra som inte går att undvika. Men det har inte alltid varit självklart för henne att ägna sig åt musiken. Hon berättar för oss hur viljan till att skapa något eget alltid funnits där, även om det inte tog sig i uttryck rent musikaliskt.

– ​Jag har alltid hållit på att rita och skriva, och så. Men att spela musik gjorde jag inte för att.. Som ung tror jag att det var för att jag inte hade några kvinnliga förebilder. Som tonåring kände jag jättemycket killar som spelade musik, men det var som att det var otänkbart för mig. Tanken slog mig inte att jag skulle kunna vara med i ett band eller liknande​, berättar hon.

Istället började hon på Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola, där hon främst skrev noveller och poesi. Men en dag skulle hon komma över något som inte kunde hålla henne borta från musiken länge till.

– ​När jag gick på den där skrivarskolan så upptäckte jag en PJ Harvey-skiva som gjorde att hela min värld kastades om. Den gamla ordningen existerade liksom inte längre. Jag blev så inspirerad av hur hon gjorde det, och att hon gjorde det, och att hon fanns överhuvudtaget. Det var en så stark passion och upplevelse som tog över hela mitt system. Jag har aldrig upplevt den kraften förut, varken före eller efter det. Där hittade jag mitt språk​, förklarar hon.

Innovative Artist Academy är kursen för framtidens artister och låtskrivare.

En intuitiv nytändning

Fängslad över PJ Harveys sätt att uttrycka sig på lade Jenny Wilson författardrömmen på hyllan och köpte en elgitarr, trots att hon aldrig hade spelat något instrument tidigare.

– ​Även om jag inte är så punkig, så har jag använt instrumenten på samma sätt som någon som spelar punk. Visst, jag är självlärd, men jag kan egentligen inga termer eller sånt. Jag spelar på en känsla av att vilja uttrycka mig och säga någonting. Jag kan liksom inte spela piano, jag kan inte läsa noter.

Jenny spelade därefter i bandet First Floor Power, som hon släppte tre album tillsammans med. Men i samband med att de flyttade från Malmö upp till Stockholm så kom tankarna på en solokarriär istället.

– ​När vi flyttade till Stockholm allihopa, så blev det plötsligt mycket svårare. Det var jättedyrt att bo där, det var jättedyrt att ha en replokal. Vi hade liksom inte råd, vi hade ju inga pengar. Du vet, allt var plötsligt på en helt annan nivå. Jag tror att vår glädje försvann lite i det​, berättar hon.

Istället började Wilson skriva musik till teaterpjäser och jobba med elektronisk musik – genren som hon idag känns så självklar i.

-​ Då var det som om jag fick en nytändning, och tyckte att ‘wow, det här är så intuitivt’, ​minns hon tillbaka.​ Jag njöt av känslan av detta ofiltrerade flödet och jag landade i tanken att jag inte kände passionen för att vara med i ett band längre, utan nu måste jag någon annanstans.

En traumatisk händelse som blev till ett album

Det nya, musikaliska, rummet för Jenny blev på många sätt personligare och råare än vad den tidigare hade varit. Hon hade tidigare skrivit texter till First Floor Power, men i sin solokarriär blev texterna mer nakna och nära inpå livet. De första albumen som soloartist handlade om hennes privatliv, men ju längre tiden gick närmade hon sig riktigt svåra ämnen. 2018 kom albumet ​EXORCISM,​ där Wilson delar med sig en svår händelsen – när hon blev utsatt för en våldtäkt. En upplevelse som för många är svårt att ens tala om. Likadant var det för Jenny Wilson. Det har var inte självklart att dela med sig av våldtäkten på ett album, öppen för alla att lyssna på.

– ​Jag tog mig an det hela med en enorm skräck, måste jag säga. Jag var till och med förbannad för att jag visste att jag var tvungen att skriva om det, för det kändes bara som att… ‘Fan, jag orkar inte skriva om det här tunga. Jag vill inte och jag orkar inte.’ Men så var det bara så att det upptog hela mitt innersta, så jag var tvungen att skriva om det här och det visste jag nog från början​, förklarar hon.

EXORCISM​ släpptes november 2018 och hyllningarna kom direkt. För musikvideon till låten “RAPIN*” prisades hon med en Grammis 2019. Under våren 2019 släpptes nya singeln “Göra Saken Värre”, en låt där hon bokstavligen delar med sig av den traumatiska upplevelsen. Låten följdes upp av albumet TRAUMA.​ Ett album som är det första albumet på svenska för Jenny Wilson. Vi frågar henne om det har skiljt sig att skriva om händelserna på svenska, när hon tidigare berört ämnet genom det engelska språket.

– ​Till en början var det bara obehagligt men också lite pinsamt, för jag visste inte riktigt hur jag skulle sjunga på svenska. Jag visste inte vilken attityd jag hade på mitt eget modersmål, på något sätt​, berättar hon. ​Men någonstans i det kände jag styrkan i att sjunga på mitt eget språk, för att där kan vi snacka ofiltrerat och jäkligt rått. Vad jag sjunger är precis vad det är.

Drömmer du om att ge dig in i musikvärlden som artist och låtskrivare? Innovative Artist Academy kan hjälpa dig ta klivet

“En lyxig skiva”

Det är inte bara de ämnen som Jenny Wilson väljer att lyfta som utmanar musikbranschen. På albumet TRAUMA har hon höjt ribban för den elektroniska musiken. Musiken till det nya albumet är inspelat med Norrköpings Symfoniorkester, som sedan har omarbetats till ett elektroniskt sound.

– ​Jag tog kontakt med Hans Ek, dirigent och arrangör, för flera år sedan och frågade om vi skulle samarbeta. Han hade gjort så himla häftiga arrangemang med sin symfoniorkester av Kraftwerk och gammal synthmusik,​ berättar hon.

Musiken till albumet ​TRAUMA​ spelades in i samma veva som ​EXORCISM​ spelades in.

– ​Vi har redigerat musiken väldigt hårt och verkligen gjort ett efterarbete som inte överhuvudtaget liknar något som jag någonsin har varit med om tidigare. Det blev en jävligt lyxig skiva, det är så många människor som har medverkat på den. En symfoniorkester är ju så stor,​ förklarar Jenny Wilson med längtan i rösten.

Vi avslutar vårt samtal med att fråga vad hon finner mest roligt – att vara inne i låtskrivarbubblan eller stå på scen och uppträda.

– ​Det är jättesvårt att välja, för det är så skilda tillstånd faktiskt. Jag älskar ju att turnera och att stå på scen. Men sen kan det ju nästan vara hypnotiserande och fascinerande på det sättet att vara i skrivprocessen och laborera med sina idéer. Men då får jag ju rocka loss min introverta sida, medan turnésidan är det extroverta. Och jag behöver båda delarna​, avslutar hon.

Innovative Artiat Academy är kursen som hjälper dig ta klivet mot en karriär som artist och musiker. Ansök idag till kursen i Stockholm